Äntligen slutspel på hemmaplan igen för Magnus Nygren

Det är några år sedan Magnus Nygren spelade ett slutspel med Färjestad BK. En känsla han saknat, men som han nästa vecka åter får stifta bekantskap med.

Vad tror du är skillnaden nu mot senast?
– Det känns mer stabilt. Lite det jag varit inne på hela säsongen när jag svarat på frågor, att det känns mer nu som att vi kan leva upp till vad vi står för. Att vi har torrt på fötterna, eller vad säger man? Det känns lite tryggare, utan att på något sätt hamna i någon falsk trygghet. Det känns bra, men inte för bra, ler han.

Är det mer en förväntan?
– Det är ingen sån här obehaglig oro som man kan ha haft tidigare år. Det kommer bli tajt, tufft och otroligt svårt, men jag skulle inte vilja byta plats, eller position, eller spelare, eller…, ja, du fattar. En jäkligt skön känsla som vi är värda att ha, som vi har byggt upp genom en stark grundserie.

Tolkar jag det rätt som att det finns en trygghet och förväntan, men samtidigt ingen övertro på sig själv och laget?
– Men nej, verkligen ingen övertro. En stor dos ödmjukhet också såklart. Men jag måste ändå kunna säga att vi är förtjänta av självförtroendet vi har, men det är en bra mix med ödmjukheten inför vad som komma skall.

En serieseger då. Den är ju väl en fint kvitto på en väl utförd säsong. Hur ser ni på just den i gänget här inne?
– Att säsongen har varit mycket väl genomförd skulle jag säga. Över hundra poäng talar för sig själv i ett otroligt jämn liga. Tycker väl fortfarande att den bytte skepnad lite grann. Att vi var väldigt bra till en början, medan vi fortfarande kände att vi letade lite efter vad vi egentligen stod för. Så gick det över till det så kallade lunket, men som ändå tuffade på riktigt bra för oss. Och sen hade vi ju varit en svacka innan jul där med några matcher som vi nog borde ha vunnit. Vi hade väl typ 80 skottförsök hemma mot Leksand och noll mål vill jag minnas. Lite sådana där grejer, blandat med något riktigt bottennapp i våra ögon. Men jag var inne och kollade på det där bottennappet häromdagen. Statistiskt sett. Och det var ju tre förluster. 

Vad säger det dig?
– Man kan med enkelhet inse att man är i en organisation där det finns ett jävla driv. Jag minns när jag kom hem till huset någon gång under den där tiden. Det kändes som att vi låg utanför slutspel, och så är vi tvåa typ med två poäng bakom. Alltså... Det är ju på gott och ont det där. Men meningen i det där är ju att vi vet att det finns mer, och att vi triggar varandra varje dag. Här inne i gymmet som vi sitter nu, men också ute på isen och i videorum och i alla andra möjliga miljöer. Att få saker och ting att bli bättre. Sen lämnade vi den där svackan ganska omgående som sagt och spelade fantastiskt bra resten av säsongen. Vann också någon match där vi kanske inte var helt förtjänt av att vinna. Men…någon känd skidåkare förr i tiden sa, att det är märkligt att ju mer man tränar på saker och ju hårdare man tränar desto mer tur har man. Jag tror på det där och tycker att vi slutade etta i grundserien välförtjänt, menar Nygren.

I dina ögon, vad gör oss till ett bra lag?
– Det är ju maskinen. Och det har man ju hört på x antal presskonferenser, från andra spelare i andra lag från ledare och journalister. Att vi blir ju jobbiga att ha att göra med över 60 minuter. Och jag vill ju tro att vi blir ännu jobbigare att ha det att göra med när det blir ett slutspelsmaraton. Ofta är vi som starkast om vi så ska jaga ikapp ett underläge eller om vi ska stänga en ledning. Vi gör ofta våra bästa prestationer i den tredje perioden och det borde ju, rent krasst, passa bra i ett slutspel.

Och nu till veckan drar det igång. Vad är din känsla?
– Det är väl också den känslan som man har haft under grundserien, att det här har ju funkat bra. Och nu är vi ju verkligen..alltså det stramas åt litegrann. Det är mindre flams, även om det är fortfarande en ganska avslappnad stämning. Man märker ju att alla är lite mer här och nu, lite mindre prat om vad som händer i eftermiddag och sådär. Och…jag älskar ju det där på något sätt. Att man försvinner iväg lite grann.

Du gillar bubblan helt enkelt.
– Det blir ju något annat. Lisa frågade mig häromdagen om jag verkligen var tvungen att vara i bubblan tio dagar innan det börjar. Men...ja. Alltså, det är ju inget jag bestämmer mig för att gå in i. Typ ”idag är det dags. Idag försvinner jag in i det där.” Det där kommer ju automatiskt, och det är man ju glad för. Jag är inte hundra procent där än vilket jag är glad för. Det hade kostat för mycket energi. Men man är på väg dit, och det är en jävla skön känsla. Kroppen är bra. Mentalt utvilad och redo. Fortfarande tid att förbereda sig och slipa på saker som eventuellt går att påverka nu in på sluttampen. Grundtanken med att man känner sig redo är ju att man är bra förberedd. Att grundarbetet är gjort, att man liksom inte känner någon stress över att det inte ska funka. Jag upplever inte att gruppen känner det, och jag upplever inte att tränarna känner någon stress över att vi måste hinna med något speciellt moment innan torsdag. Utan att dra några större växlar så känns vi redo, menar Nygren

Under helgen avgörs vilket motstånd som väntar. Timrå, Rögle eller Örebro är alternativen, där för dagen Örebro ligger närmast då de slog Luleå i första mötet. Vinner däremot Luleå matchserien blir det vinnaren i den andra matchserien som väntar.

Hur känner du inför eventuellt motstånd?
– Jag har inte tänkt så mycket. Det får bli om det blir. Vi vet att det inte blir Luleå för de blev sjua, och resemässigt har vi fått reda på att vi kommer resa jättebra, så det spelar mindre roll för oss.

Vad ser du fram emot mest?
– Fullt ös på läktarna här hemma. Blir inte mäktigare än så i den här ligan Det är ju bästa tiden på hockeyåret, och snart är regnet förbi också. Då blir det sol och torrt och fint ute. Det är så Karlstad ser ut när det vankas slutspel, avslutar Magnus Nygren.

Var med från start - säkra din plats redan nu!

Köp din biljett här!